Del 29 – YOHIO's perspektiv
Jag stod på kontoret, min takvåning. Ensam framför de stora panorama-fönstrena och kollade ner på de små leksaksbilarna som åkte nerdanför. Människorna sprang nere på gatan och morgonsmogen var tät och låg lågt över staden. Luna låg och bet på sin pip-gris i hörnet av sin skinn-bed. Jag log åt henne, och höll krampaktigt åt i telefonen. Jag hade redan tagit upp hennes nummer, Ellie's nummer. Men jag fick inte fingrarna att trycka på ringknappen. Den gröna knappen. De slets i mig, dessa tankar och känslor. De hon visade under cafét, var kanske ett stort tecken på att hon inte ville veta av mig. Hon lämnade mig bara ensam kvar och sprang iväg. Nej vad hade jag gjort egentligen? Hade jag förstört henne ännu mera nu? Nej, jag ville inte förstöra henne. Jag ville bara be om ursäkt för vad jag hade sagt till henne. Jag ville inte såra henne mer. De var de sista jag ville göra. Min älskade Ellie. Min fina flicka. Eller min och min, min önske flicka.

Dagarna rullade på, och jag hade fortfarande inte fått tag på Ellie. Jag jobbade på skolan en dag i veckan och resterande dagarna på kontoret. Jag satt framför datan hela dagen, de var datajobb nu när vi inte hade några artister att producera fram. Förutom dom gångerna jag fick tid att klinka på gitarren och kanske en låt fick ta form. Kanske inte någon till mig, för nu för tiden skrev jag mest musik till artister och filmbolag, och fixade även musiken och alla instrument. Dock var de inte ofta jag hade tid att göra de. Gjorde de på nätterna när jag inte kunde sova. Pga kärlekskänslorna för Ellie. De senaste dagarna har jag nog skrivit en hel drös med låtar som jag klinkat fram på gitarren. Åh dessa känslor förstörde mig. Jag kunde knappt tänka utan att hon mer eller mindre tog tag i mina känslor och virrade iväg mig. De ringde på telefonen, och jag tog upp luren.
”Ja?” sa jag.
”De är tre tjejer här som vill träffa dig..” hörde jag Anya's röst i andra änden. Nej, vad ville folk nu?
”Släpp upp dom” sa jag dovt och la på luren. Jag satte mig i skinnstolen och väntade, vilka kan de vara? Tre sekunder senare kom tre tjejer upp, tre välbekanta ansikten. Tre tjejansikten från skolan. Ett var mer välbekant än de andra. Tayla, Felice och min älskade Ellie. Jag var i trans.