Del 21 – YOHIO's perspektiv
Jag låg i min säng, med alldeles för många tankar i huvudet. Vad hade jag egentligen gjort? Hade jag förlorat henne nu? Mitt fina lilla hjärta. Egentligen var jag så kär. Vad hade jag sagt till henne? Jag ville egentligen ha henne, de var kärlek vid första ögonkastet. Åh vad jag ville älska henne, här och nu. Men de var försent. Jag låg nu i min stora 280 cm säng. De stora panorama fönstrena blendade ut mot en svart/mörkblåa himlen och de lysande stjärnorna och den runda månen. Jag hade min takvåning i den största skyskrapan i Tokyo. Den största och den dyraste. Jag tjänade miljontals kronor varje månad och KEOIS ENTERTAINMENT hade gått från botten till toppen de senaste åren. Vi hade producerat fram artister från både sverige, USA, tyskland och Japan de senaste åren och de hade blivit stora artister i hela världen. Och de var jag som hade startat denna galna karusell från början. Detta var en helt galen känsla.

Efter mycket vridande och vändande gick jag upp och ner för trappan till nedervåningen. Ljuset från gatubelysningen och från månen gjorde skuggor från möblerna från vardagsrummet och köksön i köket. Hela takvåningen hade stora panorama-fönster över Tokyo och den klara natthimlen. Jag gick in i köket, tog ett glas ur hyllan och tog fram en flaska bubbelvatten ur kylskåpet. Den fräste när jag öppnade den. Sen gick jag ut i vardagsrums-delen i de öppna rummet. Luna sov djupt i sin skinnkorg bredvid soffan. Jag dunsade ner i soffan och tog en mun av vattnet. Tankarna snurrade i huvudet på mig. Jag ville verkligen ha henne. Men vågade inte ta risken att förlora kontakten med skolan och få företaget i skiten. Genom skolan hade vi kunnat få in fler artister ut på marknaden och vi hade kunnat få in pengar pga de dom säljer. Vi hjälper varandra och företaget skulle inte klara sig utan hjälp från skolan. Nej detta var svårt. Jag ville verkligen se om de skulle kunna bli något mellan oss, men ändå inte förstöra för företaget.