Del 146
Vi var i Stockholm vid 18-tiden den kvällen och hade precis kommit innanför dörren. Jag gick snabbt in på toaletten för att plocka av lösögonfransar, all smink och byta om till mer bekväma kläder, mina rosa mjukisbyxor och en alldeles för stor vit T-shirt som jag tog av Seike. Jag gick ut från toaletten och såg han halvligga i soffan med öppna armar.
”Kom min älskling..” sa han, med en hes och lugn röst. Jag log upp, och la mig i hans armar som han omfamnade mig, mjukt och försiktigt. Hans mjuka kyssar kysste mig från örat och till ögat. Hans piercingar kändes kalla mot min hy och han gick ner med kyssarna till mina läppar där jag träffade dom. Hans mjuka läppar omfamnade mina, heta och fyllda med lycka. Hans tungpicering träffade min tunga och jag ville bara ha honom. Jag ville koppla bort känslorna, slänga de sms som Yohio hade skrivit och slänga iväg de så långt jag kunde. För de var här jag hör hemma, i armarna på Seike. Hans mjuka, varma armar som omfamnade min tunna kropp och kyssarna som han gav mig. De var här jag hör hemma.

Han sov bredvid mig i sängen, den stora 120 sängen med svarta lakan. Han hade omfamnat mig bakifrån och låg och snusade mig i nacken. Små, lätta andetag som gjorde så att jag rös. Hans armar runt min kropp och jag låg tätt intill med ryggen emot hans nakna bröst. Jag låg vaken, tänkte på allting som jag gjorde och att de jag höll på med var fel. De visste jag. Men jag fattade de inte riktigt förän efteråt. De var just då som skuldkänslorna och allting kom ifatt mig. Precis som ett brev på posten. Jag kunde hantera tårarna och känslorna, till en viss del. Nu kände jag både tårar och ångest komma krypande. Såndär ångest som jag inte kunde hantera och tårar ville bara ut. Jag kröp försiktigt ur hans armar, smög ut, stängde dörren in till sovrummet så de bara var en ljusstrimmla i rummet och gick till toaletten och låste in mig. Jag satte mig i höret, mellan toaletten och duschen, med knäna uppdragna och huvudet intryckt i knäna. Jag ville bort från dessa känslor. Denna kärlek tog kål på mig, jag mådde verkligen inte bra av denna kärlek. Oavsett hur jag gjorde så skulle jag göra någon besviken. Jag ville verkligen inte göra någon besviken. Jag vet själv hur de känns att bli sviken av den man älskar, jag vill inte att någon ska uppleva de. Jag ville ha kvar båda som vänner, för de behövdes i mitt liv. Men skulle de kunn acceptera de? Jag orkade inte tänka, knappt finnas. Jag visste att de var Yohio jag älskade, varje synaps i min kropp och inpuls i mitt liv sa att han var den rätta. Jag borde ta tillbaka honom medans jag har chansen. Men de innebär även att jag måste göra slut med Seike. Fan. De är de enda valet jag hade. Göra slut med Seike och vara ärlig med mig sjlv, Yohio var min kärlek.
”Alicia..?” hördes hans mjuka och morgonhesa röst utanför dörren. Jag torkade tårarna och ställde mig upp. Nu var de dax att vara ärlig med sig själv.