Del 61 – Akina's perspektiv
De tog ca 4 timmar innan vi kom till Sundsvall igen. De var mörkt ute, ingenaning vad klockan var men vi var äntligen ”hemma” igen. De kommande två veckorna skulle YOHiO göra klart de sista med skivan, lite småputs och detaljer ska göras för att den sen ska släppas 27/3 och då är de två veckor signeringstuné.
”Vill du följa med på signeringstunén?” frågade han helt plötsligt när jag stod i badrummet för att ta bort mitt smink. Jag stack ut huvudet och kollade mot honom.
”Vill du de?” frågade han igen, och log dedär leendet jag inte kunde motstå. Dedär leendet som fick mig att gå med på allting han sa och han fick göra allting med mig. Jag nickade och gick mot honom där han satt på köksstolen i sitt rosa kök. Jag satt gränslande över hans ben, satte ansiktet närmare hans ansikte och kysste honom, lika mjukt, passionerat och ömt han alltid kysser mig.
”Ja.. såklart jag vill..” sa jag emellan de mjuka och fantastiska kyssarna. Han var så bra på allt, de fanns väldigt få fel på denna kille. Iallafall de jag såg. Han var perfektion och perfektionist hela vägen ut i fingerspetsarna. Hans mjuka händer formades runt min midja, nerför min ländrygg och på min rumpa. Han fick mig att känna lust, känna mig attraherad och det var jag som fick honom att göra såhär med mig. Jag formade mina händer runt hans perfekta kinder, kindben och adamsäpplet på hans alldeles perfekta hals. Allting som rörde honom var perfektion. Hans steg, hans utseende, hans röst, allting var perfektion i mina ögon. Jag ville inte vara utan honom, och han ville inte vara utan mig. Herregud. Imån åker jag hem till Göteborg igen och måste lämna honom. Fan. Jag vill inte lämna denna fantastiska människa.

Morgondagen kom fort. Mitt tåg skulle inte gå förän vid 14:10. Så vi hade hela förmiddagen på oss att bara mysa och strosa runt i den rosa tvåan i centrala Sundsvall. Och de var precis vad vi gjorde. Vi låg mestadels i sängen hela dagen, njöt av varandras sällskap, pussar som övergick till intensiva kyssar, kramar som övergick till smekande och leken som övergick till känslor. Jag ville aldrig överge honom. Jag skulle sakna ihjäl mig. Men jag måste. Jag måste hem till min familj. Han strök sina fingrar på min kind, så jag rös och log ett litet leende.
”Måste du åka..?” frågade han med en mjuk och len röst. Jag suckade tyst och nickade. Han tog mig i sina armar och kramade om mig, drog in min doft i sina lungor. Jag tryckte in näsan i hans bröst och fällde några tårar. Han var så fin, och jag ville inte lämna honom ensam. Jag ville ligga i hans armar, och bara vara där. Denna galna kärlek gjorde mig helt crazy.

Strax innan 14 stod vi på stationen och väntade på tåget. De var snö ute, kallt och inte mycket folk. Min rosa resväska stod bredvid oss och jag stod i hans armar. Han höll om mig med händerna på min ländrygg och hans fingrar som lekte på min rumpa. Jag mötte hans blick när jag kollade på honom.
”Lova att sms:a när du kommit hem..” sa han och pussade min näsa. Jag log och nickade.
”De gör jag alltid..” sa jag och hörde tågets bromsar gnissla bakom oss. Jag tog min resväska och han hjälpte den på tåget. Sen gick jag in i hans armar och tungkysste honom, djupt och passionerat.
”Jag älskar dig..” viskade han i mitt öra och jag log.
”Och jag dig..” viskade mig tillbaka. Våra fingertoppar rördes vid en sista gång innan dörrarna stängdes och tåget började rulla med nästa anhalt stockholm central.