Jag kunde inte riktigt smälta de jag läste på löpsedeln. Var de verkligen så? Hade han tröttnat på mig och skaffat en ny? Eller gjorde löpsedlarna så bara för att få sälja och sätta press på Yohio? Jag visste verken in eller ut.

Varannan- var tredje lördag fick man besök av anhöriga på SCÄ, men bara om läkarna tyckte de var lämpligt. Förra gången jag fick besök så kom pappa upp till Stockholm och var med mig en dag. Mamma hade ”vilodag”, så jag och pappa gick ut och åt på resturang efter order han fått av läkarna och de gick mycket bra och var en utmaning för mig. Men de gick mycket bra. Sen shoppade vi och hade trevligt. Jag saknade min pappa, väldigt mycket. Denna lördag så hade mamma bjudit ner någon, men jag visste inte vem det var. Hemligheter var min mamma alltid bra på. Men vi skulle hålla oss inne på SCÄ-området idag och inte gå ut på Stockholms gator. Jag satt nu i familjerummet, och mamma skulle hämta min ”främmande” gäst. Jag var nervös, undra vem de var som min mor hade släpats hit. Jag satt och fipplade på mitt halsband och blinget på mitt armband. Och så öppnades dörren. Vem tror ni kommer in genom dörren efter min mamma? Jo, Han. Han med stort H. Han som jag trodde hade glömt bort mig och tillsatt mig med en annan, söt, mangasminkad blond tjej. Jag flackade med blicken när jag såg honom, han hade samma hårfärg, blondt, sminkad med skuggade och mangainspererad ögonskugga och blek hy. Gud, han var så vacker. De var länge sedan jag såg honom i smink, även fast han var minst lika vacker utan smink. Nicole hade fått fram hans feministiska sida genom att skymma käkbenen och få fram de feministiska drag han besatt. Jag älskade att han var så feministisk, eller att han hade sånna feministiska drag. I vissa fall var han kanske mer feministisk än mig. Han log, dedär breda leendet som fick mig lugn. Men då vände de emot mig. Han hade ju faktist någon annan, han behövde inte mig längre. Jag ville le och blev glad när jag såg honom, men jag fick inte fram de. Jag vill veta varför han hade någon annan? Vi skulle bara ta en paus, inte skaffa nya partners. Han sa att jag var den enda för honom. Skulle jag fortfarande lita på de? Eller hade han glömt bort de? Men om han skulle glömt bort de, så skulle han väl inte komma hit. Han styrde sina steg emot mig, leendet kom närmare och jag blev rädd. Vad ville han? Han satte sig ner bredvid mig i soffan, tog mina händer och kysste min kind. Mamma lämnade rummet så vi var själva.
”Min fina Akina..” sa han, och smekte mina händer. Jag himlade med ögonen, och kände de konstiga blickarna på mig.
”Älskling..” han drog sin näsa intill mitt öra och kysste mig på kindbenen. Jag ryckte till och drog bort mina händer från hans. Han kollade ännu mer konstigt på mig.
”Älskling.. vad har hänt..?” han satt en hårslinga bakom mitt öra. Jag rös till, jag ville slänga mig i hans famn och kyssa honom. Jag älskade honom trotts allt. Men jag vågade inte lita på honom.
”Akina..?” upprepade han. Nej, de var dax att fråga. Jag spärrade ögonen i honom.
”Vem är den blonda, manga-tjejen på aftonbladet som är din 'tjej'?”