Nicole började att lägga en grund med foundation, puder och concealer. Medans SEIKE och Linder hängde över mig, och överdröste mig med frågor.
”Åkte du, helt seriöst ner till Göteborg för att träffa henne och vara med henne knappt ett dygn?!” sa SEIKE, helt hyper.
”De kanske jag gjort..” sa jag, retande tillbaka.

”MEN HERREGUD KAN DU INTE BARA SÄGA?” Tillade Linder, väldigt otåligt.
”Nej, ni behöver inte veta allt..” sa han & han suckade djupt.
”Blunda!” beodrade Nicole. Och jag gjorde som hon sa.
”Vem är Akina?” hörde jag pappa fråga några minuter senare. Jag blev ställd, och hann inte svara förän Linder svarade åt mig.
”De är YOHiO's tjej från Göteborg.” sa Linder med ett hånflin. Jag grimagerade åt honom. Pappa vände blicken mot mig.
”Ja? Och?” sa jag och blundade, och hörde hans suck.
”Tack pappa” sa jag, han sa inget iallafall. Än så länge. Ju mer vi närmade oss TV-huset, ju mer folk såg vi.
”Herregud, de är hur mycket folk som helst utanför här..” sa pappa och höll uppe gardinen så vi såg ut. De var barn och föräldrar i alla olika åldrar och storlekar, som stod utanför TV-huset. Vi fick order att köra upp på baksidan och sen gå in den vägen, de var för mycket folk på framsidan. När vi väl var inne i TV-huset så sminkade Nicole de sista och sen gick jag in för interjuven tillsammans med David Lindgren. Under hela den tiden vi satt där och svarade på deras dumma frågor, tänkte jag på Akina. Jag kunde inte få henne ur tanken.

Del 24 – Akina's perspektiv
YOHiO & jag hade pratat mycket de senaste dygnet, och vi bestämde att jag skulle åka upp till sthlm på tisdag, han betalade biljetten & insisterade att jag skulle komma. Jag kunde inte säga nej. Så nu satt jag på tåget som skulle ta mig till stockholm central, där skulle han möte upp mig och vi skulle åka upp till Sundsvall under natten för att han skulle ha sitt första offeciella framträdande där i Birsta köpcentrum. Och jag skulle få träffa hans bandmedlemmar oxå för första gången. Jag var nervös, men jag hade han där. Då var allting bra.
Nu hade jag precis anlänt till STHLM central. Iklädd i en tjock jacka som var sjömanskostym, en mörk/ljusblå klänning utan tyll under så den hängde platt, med volanger i vitt. Till de hade jag ettpar passande vita/blåa over knee's och en ryggsäck i blått marinmönster som passade de övriga kläderna. Jag steg av tåget, och kollade mig omkring. Jag tror jag såg honom, i ett hörn längst bort iklädd i de största kläderna han hittade, grå stor halsduk, luva, mössa och solglasögon, allt för att ingen skulle känna igen honom. Jag började gå dit och han mötte mig på halva delen. Han sträckte fram sin hand och smekte min kind.
”Hej Akina..” sa han med sin mjuka, och perfekta röst som växlade mellan mörk och ljus röst. Den rösten gjorde mig lugn, och avslappnad. Jag bara skrattade och slängde mig i armarna på honom. Han tog emot mig i sina armar och kysste mig, mjukt och ömt. Sen höll vi bara om varandra en stund, innan vi gick hand i hand därifrån och mot centrum. De hade fått parkera tunébussen längre bort för att inte väcka uppståndelse. Så de skulle hämta oss senare. Nu gick vi mot närmsta asiatiska resturang för att äta.